Twitter och sociala medier

Facebook som jag är med i använder jag som ett sätt att hålla kontakt med de vänner som jag egentligen lika gärna skulle kunna träffa IRL. Känns ju lite knäppt när man tänker på det men det är enkelt och lite kul att hålla koll på sina vänner/kompisar. Det fungerar också enkelt om man vill hålla kontakt med någon som är på resa eller inte bor nära.

Vad det gäller Twitter så har jag inte haft någon kontakt med det hittills. Har inte känt något behov av ytterligare ett nätverk. Men ett sätt att ha en utbytesekonomi som Henrik Wideaus från Pedagogiskt centrum i Södertälje nämner verkar vara ett sätt som jag skulle kunna tänka mig att använda Twitter på. Att kunna byta idéer och tankar om sådant som man har svårt att lösa eller där kreativiteten lyser med sin frånvaro. Hur gör man det till en bra lärsituation, kan jag involvera mina elever i detta? Han nämner också att Skolverket via sina konferenser bör ge lärarna ett nätverk där man kan diskutera pedagogiska frågor. Det kan jag känna igen mig i att vi hela tiden själva ska hitta och söka det som kan hjälpa oss i vår profession, skulle önska att man ibland fick lite mera hjälp med det, skulle spara en massa tid och energi som man istället kan lägga på sin undervisning.

Riskerna med Sociala nätverk är att man lever via dom istället för i verkliga livet. Det tar också väldigt mycket tid. Det finns också en risk, i alla fall i ungdomarnas värld, att ditt mått på popularitet mäts i hur många vänner du har eller i hur många fräcka bilder du lagt upp. Det är en faktor som man bör diskutera med sina elever och även ta upp diskussionen om nätmobbing.

http://twitter.com/#!/gunillafeiff

Mobiltelefonen

Dagens elever är inte långt borta från sina mobiltelefoner, de har dem i handen , i fickan , i väskan, under huvudkudden ja hela dygnet är de uppkopplade och tillgängliga. I skolan är det ofta ”förbjudet” att ha på sin mobil på lektionstid. Hur många gånger har man inte ” tjatat” om att de ska stänga av eller lägga undan sina telefoner. Man borde kanske istället låta eleverna använda sina telefoner som ett redskap för lärande, låta eleverna använda de redskap och arenor där de känner sig hemma så lyfter man lärandet till något utmanande och roligt. Att ta foton, filma och spela in är ju något som eleverna redan kan och som inte heller kostar något, något som jag skulle vilja använda mig av när jag undervisar i språk. Kvarstår gör ju det problem att mobilen kan användas under lektionstid då den inte är avsedd för det. Men om man tillåter användandet i undervisningssyfte kanske man avdramatiserar det otillåtna användandet, och då kanske det inte blir lika spännande. Något som det sällan talas om är de elever som inte har råd eller av någon annan anledning inte har en ”smart” mobil, hur blir det för dem? Som elev är du oerhört sårbar och känslig i sådana här situationer, det är lätt att bli  utpekad. Därför är det viktigt att man som lärare har koll på elevernas sociala situation innan man drar igång någon undervisning med mobiltelefonen.

Lärplattformar

Användningen av lärplattformar i skolan är något som jag tror kommer att öka. Jag arbetar i grundskolan och på min skola ska vi införa 1-1 systemet nu i höst. Vi har inte ännu diskuterat om och i så fall vilken typ av plattform vi ska använda. Fördelarna som jag ser det är ju att man kan skapa och lägga ut uppgifter som eleverna kan använda och som de även kan få respons på direkt via olika test/prov. Man kan skicka meddelanden till elever och föräldrar, de kan i förväg se planeringar och vara förberedda på kommande uppgifter. Eleverna har ju på detta sätt tillgång till material och lektionsplaneringar inte bara i skolan utan också hemifrån, bra om man inte kunnat närvara på lektionerna av någon anledning. Jag tror att man också kan stimulera till det egna lärandet då man kan ta del av varandras lärande, det blir en kommunikation inte enbart mellan lärare / elev utan också mellan elev / elev vilket jag anser är något som vi som lärare måste stimulera mera. Lärande är för mig en utveckling via kommunikation och samarbete vilket jag tror kan öka om man använder sig av olika lärplattformar.

Jag har själv erfarenhet av It´s Learning och Bilda. Båda dessa tycker jag har fungerat bra. Det måste det vara enkelt och lättillgängligt för både lärare, elever och föräldrar.

RSS

RSS-funktionen

Nu har jag äntligen kommit igång igen, och nu tog jag mig an RSS. Jag använde mig av www.google.com/reader eftersom jag redan hade ett konto där, smidigt och enkelt. Tidigare har jag lagt till en oändlig mängd bokmärken, vilket jag tyckt varit bra. Vissa bokmärken har jag sparat, andra har jag bara haft för ett visst arbete eller ett projekt. Funktionen RSS som jag nu testat och tidigare sett är ju ett mycket bättre sätt att få mina uppdateringar automatiskt! I mitt jobb som lärare ser jag fördelen att få uppdateringar från de portaler som jag kan använda för lektionsplaneringar, läsa senaste nytt och hålla kontakten med andra lärare som liksom jag vill hålla en levande diskussion om att vara lärare i dagens skola. Eftersom informationsflödet är så stort så ser jag detta som en fördel då jag inte själv behöver söka utan det kommer till mig. Jag kan ju också se till att lägga det i olika mappar vilket gör det mera överskådligt och lättare att sortera. För mig blev det lite ”ordning och reda” och roligare att se vad nytt som kommit sedan sist.